Utgången i vårdnadstvister,  boende- eller umgängestvister är ofta svår att förutsäga. ~ Domstolarna har ändå vissa utgångspunkter när det gäller att bedöma t ex vem av föräldrarna som ska ha vårdnaden eller om barnet ska bo hos den ena av föräldrarna eller bo växelvis hos båda föräldrarna.

Vårdnad

Domstolen ska lösa vårdnadstvisten till barnets bästa. Gemensam vårdnad förutsätter normalt att föräldrarna har en någorlunda fungerande föräldrarelation med samarbete i frågorna om barnet.

Om föräldrarna saknar vilja eller förmåga att sätta barnets bästa före den egna konflikten går detta ut över vårdnaden om barnet. Den för barnet bästa lösningen av vårdnadstvisten är då att en av föräldrarna är ensam vårdnadshavare.

Boende hos ena föräldern

När domstolen löser boendefrågan i vårdnadstvisten undviker den ofta att flytta barnet från dess invanda miljö.

Det innebär att domstolen ofta beslutar att barnet ska fortsätta att bo hos den förälder som det tidigare har bott hos.

Umgänge

I vårdnadstvisten eller umgängestvisten är utgångspunkten att det är bra för ett barn att ha umgänge med båda sina föräldrar.

Andra faktorer som domstolen också anser har betydelse vid bestämmande av umgängets omfattning är barnets ålder och mognad, barnets anknytning till den förälder som inte är vårdnadshavare alternativt som barnet inte bor tillsammans med, barnets egen inställning samt föräldrarnas förhållande till varandra.

Växelvis boende

Boendefrågan  i vårdnadstvisten  kan lösas genom växelvis boende om föräldrarna uppfyller det krav på särskilt gott samarbete som ställs.

Domstolen kräver också att föräldrarna bor förhållandevis nära varandra så att barnet går i samma skola och har samma kamratkrets.